Asiatisk urbanisering bäddar för export

20 år av ekonomisk uppgång och demokratisk utveckling gör den asiatiska marknaden allt mer attraktiv för utländska investeringar. Men Asien är stort och det gäller att välja marknad med omsorg.

Text Per Torberger

När Kina i år går mot sin sämsta tillväxtsiffra på 20 år, handlar det trots det om en BNP-tillväxt på cirka sju procent – nästan tre gånger så mycket som prognosen för Sveriges tillväxt (2,8 procent).

Lovisa Bolander

Även om Kina fortfarande är loket i det asiatiska tillväxttåget, är det flera länder som hakar på med tillväxt i paritet med, eller strax under, Kinas. Indien, Vietnam, Indonesien och Filippinerna är några länder i regionen som spås ha en tillväxt på över sex procent under 2015. Indien tippas till och med övertrumfa Kina och landa på drygt åtta procent.

Men decennier av tillväxt har effekter även på hemmamarknaden. I flera länder i regionen, framförallt i Kina, finns i dag en växande medelklass och med den en ökad efterfrågan på produkter. Parallellt med avregleringar och andra förändringar som öppnar upp för utländska investeringar innebär det framväxten av attraktiva marknader för företag över hela världen.

Paul Wod är försäljningsagent inom trävaror och knuten till Business Sweden i Taipei, Taiwans huvudstad. Han arbetar på marknaderna i Taiwan, Kina, Thailand och Vietnam och har under 20 år haft mängder med svenska företag, framförallt små och medelstora företag med sågverk, som kunder. Han ser hur marknaderna förändras.

– När jag började arbeta med svenska företag, 1996, var Taiwan den största marknaden. Sedan dess har affärerna gradvis flyttat till Kina och Vietnam. I dag är Vietnam min starkaste marknad, efter att Kina försvagats av arbetskraftsbrist och högre löner, berättar han.

Paul Wods kunder är framförallt företag inom den vietnamesiska möbelindustrin som köper svenskt trä, och bland dem i första hand de som exporterar till Japan, USA och EU.

– Men det är inte lätt för svenska exportörer att slå sig in på marknaden här. Lokalt producerade trävaror har ett pris som ligger en bra bit under de svenska, säger Paul Wod.

– Jag skulle säga att den asiatiska marknaden ser stor ut, men konkurrensen är stenhård. Mitt förslag är därför att försöka hitta köpare med behov av skräddarsydda mått eller profiler, eftersom standardprofilerna är tillgängliga överallt. Själv har jag haft mycket framgångsrika affärer i Taiwan genom åren med väggpaneler, något som ger mycket bättre avans än standardvaror.

Paul Woods

Asien är stort. Ytmässigt rymmer det fyra Europa, eller hundra Sverige, och bebos av 60 procent av jordens befolkning fördelade på drygt 50 länder i väldigt olika utvecklingsskeden. Därför går det inte att prata om en asiatisk marknad.

Detta är en självklarhet för Lovisa Bolander. Hon är landanalytiker på Exportkreditnämnden (EKN), ett organ som ska främja svensk export och svenska företags internationalisering. EKN fungerar som ett försäkringsbolag.

– Vi bedömer risken vid exportaffärer i olika länder och ställer ut kreditförsäkringar till företag som vill exportera. Vi bedömer dels kreditrisken, dels landrisken, vilket bland annat innebär risken för valutaförändringar, politiska risker eller risker som härstammar från globala eller lokala omständigheter, förklarar Lovisa Bolander.

Exportkreditnämnden offererar cirka 1 800 kreditförsäkringar varje år. Bland kunder finns en växande andel små och medelstora företag (SMF). I nämndens senaste undersökning av dessa företag uppgav vart fjärde att de tecknat en kreditförsäkring.

Lovisa Bolander bekräftar bilden av Asiens snabba utveckling. De mogna marknaderna står för 43 procent av världens BNP, resterande 57 procent finns bland tillväxtmarknaderna.

– Ungefär 30 av dessa procentenheter står tillväxtländerna i Asien för, främst Kina och Indien. Där händer mycket och det händer snabbt, säger hon.

Och det svenska perspektivet på dessa marknader kan behöva uppdateras. Turistbroschyrens böljande risfält med böndernas kupade ryggar finns visserligen kvar, men det finns också en urban vardag lik den i väst. Visst är det fortfarande tillverkning för utländska marknader som driver ekonomin, men nationella avsättningsmarknader börjar växa fram.

– Den tydligaste trenden vi ser i dag är avregleringar, framförallt i Indien och Indonesien. Indien har hållit på med detta sedan 1990-talet. Ett exempel är minskad protektionism. I år har man tillåtit utländska aktörer i försäkrings- och försvarsindustrierna. Indonesien går åt samma håll. De vill ha in utländskt kapital för att finansiera samhällsutvecklingen.

– Det finns fortfarande strömningar som förespråkar nationellt ägande av resurser och en vilja att stänga ute utländska företag från råvarubranscherna. Det gäller till exempel i Mongoliet, men också i viss mån i Indonesien, säger Lovisa Bolander. Men behovet av utländskt kapital är så avgörande för att kunna utvinna resurserna att strömningarna på sikt kommer att avta.

Exportkreditnämnden rankar landrisken i olika länder. Skalan går mellan noll (lägst risk) och sju (högst risk). Bangladesh har en femma, Filippinerna en trea, Japan har inte oväntat den lägsta riskklassen, en nolla. De länder som förknippas med högst kreditrisk och får betyget sju är i dagsläget Myanmar, Pakistan, Afghanistan och Laos.

– Vi får förfrågningar kring alla dessa, men det är länder du kan gå in i när du är mer etablerad, säger Lovisa Bolander.

Däremot finns inga givna svar om i vilket land du ska göra Asiendebut.

– Här finns många möjligheter och var du ska satsa beror helt på vilka kontakter du har. Det är dessa samt affärsmiljön där du kommer att vara som avgör hur bra företaget lyckas, säger Lovisa Bolander.

Det är inte säkert att det behövs något kontor på plats för att lyckas göra affärer i Asien. Paul Wod rekommenderar att företaget i stället skaffar sig en bra agent.

– Det är mer kostnadseffektivt. Men om det handlar om ett stort företag som har väldigt många affärer, som Stora-Enso eller SCA, då krävs det ett lokalt kontor.

/faktaruta/

Är landet riskfyllt?

Exportkreditnämnden har publicerat sina bedömningar av kreditrisker för ett stort antal länder över hela världen på sin hemsida. Du kan ladda ner dokumenten som pdf på
ekn.se/sv/Lander/Landriskanalyser/